Sidkarta   |   Kontakt
 
Större textMindre text


Ordspråk

Mang händer djör lätt arbeit, mang munnar djör toma spit (brödspett). Lappträsk 1961

Andra versioner av samma ordspråk:

Många gänder gör ett lätt arbete och många många skedar ett tomt fat. Vårdö 1912
Många händer gör arbetet lätt och Gud välsigne dem. Och många munnar gör många tomma fat och jäven i dem sa svensken. Karleby 1938
Många munnar gör arbete lätt – Gud välsini, men många munnar gör å toma fat – fan anmma. Helsingfors 1962

I Folkkultursarkivets samlingar vid SLS finns tusentals ordspråk och talesätt upptecknade. Varje vecka presenteras här ett nytt ordspråk från någon del av Svenskfinland. Om ett ordspråk upptecknats på olika orter låter det givetvis olika beroende av dialekten, men ibland kan det också finnas skillnader i innehållet.

De äldsta ordspråken i våra samlingar är upptecknade på 1880-talet. Den största insamlaren var Väinö Solstrand som också redigerade volymen ”Ordstäv” i Finlands svenska folkdiktning (1923). Sedan dess har mycket material kommit in till arkivet och därför är nu en ny bok om finlandssvenska ordspråk under arbete.

Ordspråken lever också i dag. Vill du kommentera veckans ordspråk, eller har du hört något nytt talesätt vi kan lägga till samlingarna? Kontakta carola.ekrem (at) sls.fi!

 Andra ordspråk           Tillbaka till huvudsidan

All lathundar får brått mot lördaskväldn. Nagu 1892
Alla svin äro svarta i mörkret. Nagu 1915
Alltid smakar de lite kaar, sa flickan när hon kysste tuppen. Sjundeå 1974
Att läsa å inte förstå, att tigga å inte få att löpa all världin omkring ä tri onyttiga ting. Sjundeå 1962
Bra hörs langt bort, men dålit hörs än lenger. Replot 1897
Då Gud kommer med döden kommer fan med arvingarna. Finström 1903
De ä bra som de ä, sa han som had eld i håre, de både lyser å värmer. Iniö 1962
De va nära ögat, sa bond, sparka katten i bakändan. Saltvik 1961
Den fågel som kvittrar först på morgonen är innan kvällen i hökens klor Pargas 1912
Den litet försmår den alls intet får. Pyttis 1906
Den skall rusta sig mycket bröd som ska vänta på en annas död. Houtskär 1898
Den som har god tur behöver inga förstånd. Eckerö 1912
Det är svårt att betala uppäten mat. Hitis 1910
Efteråt får man marknan rosa. Finby 1912
Efterklok är största tok. Munsala 1961
Ein brand kan int brinn, å ein käring int trät. Esse 1961
En objuden gäst vet inte var han skall sess. Korsholm 1961
Fint skall det vara fast trasorna hänga. Houtskär 1911
Flit ger bröd men lättja nöd. Vårdö 1912
För eitt domt hovo for haeila kråppn lida. Pargas 1961
Gamla skon ska man int kast i vrå, förrän den nya kommer på. Sottunga 1912
Han såm na far, blir na var. Korpo 1878
I brist på brö äter man rysslimpa. Helsinge 1961
Ingen nöd och ingen sorg kejsaren bor i Petersborg. Vörå 1991
Ingen ordning, sa katten tån blei utkasta på julnatten. Nagu 1961
Ingenting i hast, bara te ta loppor fast. Brändö 1911
Jag är herre, du är herre, men vem skall öppna porten? Lojo 1916
Lite ljuga pryder tal men mycket skämmer en god karl. Vasa 1962
Man ska int kasta yxan i sjön för ett fatigår. Jomala 1920
Man ska int skåda hunden efter håren, å int märren efter låren. Sottunga 1912
Måndasbråsko ä vikus fördärv. Borgå 1961
Mang händer djör lätt arbeit, mang munnar djör toma spit (brödspett). Lappträsk 1961
Morgonsjukt väder gör en vacker dag, elak kärring gör galen karl. Geta 1912
Morgonstund har guld i mun men in blyyklomp i eendan. Närpes 1961
När är den rike nöjd och när blir helvetet fullt! Helsinge 1906
När barnet får som det vill så gråter det inte. Kyrkslätt 1903
Njugger spar o fan tar. Eckerö 1912
Olyckan kommer ej med klocka om halsen. Finby 1912
Om ej om hade vari, sku tjurin ha mjölka. Maxmo 1915
Om man skickar ett svin till Stockholm så är det dock bara ett svin när det kommer tillbaka. Vårdö 1912
Pissa mot vind och processa mot herrar så får en allting på se. Geta 1903
Renlighet är en dygd sa kärnjin tå on vänd särtjin på julafton. Munsala 1961
Skönhet förgår men fulhet består. Borgå 2002
Skönt, sa Gustava om kyssen hon inga fick. Borgå 1962
Smedens häst och skomakarns barn har sämsta skorna. Esse 1961
Tiga och tänka kan ingen kränka. Brändö, Åland 1912
Två stora ryms int i ein grop. Strömfors 1915
Värst att komma i början sa pojken då han skulle fria. Karleby 1938

Svenska litteratursällskapet i Finland | PB 158, 00171 Helsingfors | Tfn (09) 618 777 | info(a)sls.fi |