Sidkarta   |   Kontakt
 
Större textMindre text

Intervjuer med pristagare

  

Karl Emil Tollanders pris 2015
Birgitta Boucht. Foto: Peik Henrichson/Fri film.

Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll 5.2.2015 författaren Birgitta Boucht. Prisnämndens motivering:

Memoarboken Förklädd och naken. Självporträtt. Själsfränder. Skrift är skriven av en viktig påverkare inom den finlandssvenska litteraturen. Birgitta Bouchts debut tillsammans med Carita Nyström Denna värld är vår! Handbok i systerskap kom att bli banbrytande för sjuttiotalsfeminismen. Där ingick också Bouchts diktsamling med den uppfordrande titeln "Tala om vad du vet". På den vägen är det. Författarskapet omfattar romaner, lyrik, skrivhandbok, hörspel, brevväxlingar, lättläst prosa, barnböcker och antologier. Därtill är inspiratören och debattören Boucht en oförtröttlig kraftkälla i Svenskfinlands offentliga samtal, vilket inte minst den dynamiska memoarboken vittnar om.

  Se intervju med Birgitta Boucht

 


Harry Lunabba. Foto: Peik Henrichson/Fri film
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris 2014

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris på 19 000 euro tillföll 2014 politices doktor Harry Lunabba för hans doktorsavhandling När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer (Helsingfors universitet 2013). 

Harry Lunabba rör sig i klassrummet, på skolgården, i lärarrummet och hos kuratorn i syfte att notera både elever som märks och sådana som förblir osynliga för de vuxna. I sin avhandling kompletterar Lunabba med etnografisk metod och deltagande observation den kvantitativa forskning som ständigt visar att pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Avhandlingen har mycket att ge forskare som anlägger tnografiska perspektiv inom andra forskningsområden. Undersökningens resultat har också betydelse för de vuxnas arbete i skolan och i utbildningen av blivande lärare och kuratorer.

  Se intervju med Harry Lunabba

  Läs hela prismotiveringen

 


Charlotta af Hällstrom-Reijonen.
Foto: Peik Henrichson/Fri film
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris 2013

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 9 000 euro var tillföll 2013 två forskare som ur var sitt perspektiv belyser skapandet av en svensk språknorm i Finland. Pristagarna var Charlotta af Hällström-Reijonen och Jennica Thylin-Klaus.

af Hällström-Reijonen tilldelades pris för verket Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag.

  Se intervju med Charlotta af Hällström-Reijonen


Jennica Thylin-Klaus.
Jennica Thylin-Klaus tilldelades pris för verket "Den finländska svenskan" 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Finland i ett idéhistoriskt perspektiv.

 

 

 

 

 

 

  

Karl Emil Tollanders pris 2013

Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll 5.2.2013 kultur- och konsthistorikern, filosofie doktor h.c. Rainer Knapas, som i sin forskning har bidragit till ny kunskap om Finlands, Rysslands och det nordliga Europas kultur, idévärld och historia.

Hans djupa lärdom har kommit flera generationer av humanister till godo och var av stor betydelse för utvecklingen av Svenska litteratursällskapets förlagsverksamhet i början av 2000-talet. I boken Kunskapens rike. Helsingfors universitetsbibliotek – Nationalbiblioteket 1640–2010 studerar Knapas universitetsbiblioteket i Åbo och Helsingfors som platser, boksamlingar, människor och idéer. Med säker hand lotsas läsaren genom århundraden och kunskapens olika lager och uttrycksformer. Det konkreta och det abstrakta möts och skildras som en odelbar helhet.

  Se intervju med Rainer Knapas

 

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris 2012

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 19 000 euro tillföll forskaren och litteraturkritikern, fil.dr Michel Ekman för arbetet Må vi blicka tillbaka mot det förflutna. Svenskt och finskt hos åtta finlandssvenska författare 1899–1944 (2011).

Ekman kartlägger skickligt den nationella identitetens och den svenska samlingsrörelsens språkliga och kulturella förgreningar samt deras avspeglingar i skönlitteraturen. Frånsett Arvid Mörnes medvetna litteraturhistoriska ansträngningar, präglas författarnas reaktioner på de nationella motsättningarna mindre av explicita politiska ideologier än av en bakåtblickande inriktning på det svenska kulturarvet, bondesamhället och bygemenskapen samt av ett avståndstagande från urbanism, modernism och det finska.

Också de svenskspråkiga författare som vistades i en finsk miljö präglades av ett främlingskap. Arbetet är ett viktigt bidrag till förståelsen av minoritetslitteraturens villkor och den finlandssvenska litteraturens mångskiftande former.

Se videointervju med Michel Ekman

    

  

Karl Emil Tollanders pris 2012


Kurt Högnäs.
Foto: Peik Henrichson/Fri film

Karl Emil Tollanders pris om 35 000 euro och den Tollanderska medaljen tillfaller författaren Kurt Högnäs, som sedan debuten 1955 i växelbruk har gett ut lyrik på vers och på prosa. Fjolårets samling, De bronsblå solarna, är hans sextonde.

Prisnämndens motivering: Det ständigt närvarande landskapet i hans dikt framstår som ett själstillstånd: med precision suddar Högnäs i gränserna mellan skapelsens olika delar, betraktare och betraktat. Att svensk litteratur i Finland har haft stora stunder i det lilla formatet beror inte minst på Högnäs prosalyriska insats.

Högnäs och landskapet
Kurt Högnäs beskriver sig själv som en meditativ diktare som trivs bra ensam med ett landskap.   Se video

Den omtalade exaktheten
Kurt Högnäs dikter karakteriseras ofta som exakta. Men vad anser diktaren själv om att så många lyfter fram just precisionen i hans språk?    Se video

Kurt Högnäs två stilarter
För Kurt Högnäs har det känts naturligt att växla mellan prosadikt och poesi.    Se video

 

  

  

Karl Emil Tollanders pris 2011

Karl Emil Tollanders pris 2011 om 35 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll författaren Ulla-Lena Lundberg för ett författarskap omfattande lyrik, dramatik och noveller, men framför allt romaner och essäistiska reseskildringar.

Klippkonsten är ett eget språk
I sin senaste bok, Jägarens leende, rör sig Ulla-Lena Lundberg i grottmålningarnas och hällkonstens värld. I klippkonsten stöter man på ett helt eget språk som löper parallellt med det språk vi använder i dagligt tal, och som ofta har uppstått i skriftlösa kulturer.     Se video

I begynnelsen var Kökar
Ulla-Lena Lundberg debuterade som bara femton år gammal, men hennes egentliga bildningsväg började i Kökar, som hon kallar sitt första universitet. Där dokumenterade hon kökarbornas liv genom att intervjua så kallade sagesmän, som lärde henne sådant hon senare i livet skulle ha stor nytta av, både som författare och etnolog.     Se video

Uppmuntrande syster
Ulla-Lena Lundberg har påverkats väldigt starkt av sin syster Gunilla Lundberg-Kelly. Systern Gunilla förekommer som en förtrogen samtalspartner på flera ställen i den senaste boken, Jägarens leende. Och tack vare systern visste Ulla-Lena Lundberg redan som litet barn att det var författare hon ville bli.   Se video

  

Karl Emil Tollanders pris 2010

Karl Emil Tollanders pris om 35 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll 2010 akademiker Ralf Långbacka för boken Att fånga ödets vindar. Tidsmärkt teater 1 samt för ett nydanande livsverk på scenkonstens område.

Memoarskrivaren Långbacka
Då Ralf Långbacka nu skriver andra delen av sina memoarer har han stor nytta av att han i sitt arbetsrum på Brändö i Helsingfors har hela sitt professionella liv samlat på ett ställe i mappar och häften. Men att skriva memoarer har ändå varit långt ifrån självklart.   Se video

Vänstermannen Långbacka
Begreppet politisk teater förknippas med regissör Ralf Långbacka.   Se video

Teatersynen
Ralf Långbacka tror att också gamla klassiker kan kommunicera med nutidens publik utan att man på ett konstlat sätt behöver modernisera dem.   Se video

  

Karl Emil Tollanders pris 2009

Karl Emil Tollanders pris 2009 om 35 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll författaren Leif Salmén (Helsingfors) för en mångsidig och gedigen insats i det finländska kulturlivet. Salmén har gjort sig känd som politisk journalist, skönlitterär författare och inte minst som essäist.

Det offentliga livet som inspirationskälla
Leif Salmén har gett ut fjorton böcker, men vid sidan av sitt omfattande författarskap har han tidigare också jobbat som stridbar politisk journalist. Det har sagts att Salméns samhällskritiska journalistik och syn på det offentliga livet eventuellt också påverkat hans essäistik. Vad anser han själv? Och vad fick honom att börja skriva?   Se video

Maktlystnad som drivkraft
Leif Salmén ser också sin egen maktlystnad som en drivkraft i sitt författarskap. Den finns närvarande både då han skriver essäistik och lyrik, trots att de både litterära genrerna i övrigt ställer helt olika krav på en författare.   Se video

Revolutionens barn
Olika typer av revolutionärer tillägnas ett eget kapitel i Leif Salméns senaste bok Ner från Akropolis. Men själv har han allt mer börjat ta avstånd från revolutionär verksamhet. Ett annat fenomen som också granskas kritiskt i boken är något som Salmén kallar det konstruerade minnet.   Se video

  


Statsrådet Mauritz Hallbergs pris 2008

Foto: Janne RentolaStatsrådet Mauritz Hallbergs pris 2008 om 15 000 euro tillföll  teol.dr Pamela Slotte för doktorsavhandlingen Mänskliga rättigheter, moral och religion. Om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridiskt begrepp i en pluralistisk värld.

Slottes prisade avhandling om mänskliga rättigheter kombinerar olika vetenskapsdiscipliner på en hög teoretisk nivå. Men hennes eget intresse för ämnet väcktes redan i unga år då hon själv var samhällsengagerad på ett mer personligt plan.   Se video

Diskussionen brukar ofta hetta till då det blir tal om s.k. universella mänskliga rättigheter, som man anser att borde gälla oavsett religion eller kultur. I det ena lägret står då universalisterna, och på den motsatta sidan står de s.k. kulturrelativisterna som grovt sett anser att mänskliga rättigheter ska kunna ges olika innehåll i olika kulturer och religioner. Pamela Slotte anser att båda hållningarna är problematiska, och i sin doktorsavhandling resonerar hon sig fram till en tredje position bortom universalismen och relativismen.    Se video

Karl Emil Tollanders pris 2008

Foto: Janne RentolaKarl Emil Tollanders pris 2008 om 30 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll diplomaten, professor, politices doktor Klaus Törnudd för en långvarig och fullödig gärning såväl inom ett flertal sektorer inom Finlands utrikesförvaltning som i universitetsväsendets tjänst - en dubbel karriär som också har avsatt ett statsvetenskapligt författarskap på tre språk.

Diplomaten och professorn
Klaus Törnudd har, vid sidan av sitt författarskap, lyckats kombinera en framgångsrik universitetskarriär med en långvarig tjänstgöring på de högsta posterna i vår utrikesförvaltning.    Se video

Utrikespolitikens kodspråk
Under sin långa diplomatkarriär har politices doktor Klaus Törnudd i flera repriser fått orsak att reflektera över bruket av utrikespolitikens så kallade kodspråk och signaler, vilket han också berört i sina böcker.    Se video

Svenska litteratursällskapet i Finland | PB 158, 00171 Helsingfors | Tfn (09) 618 777 | info(a)sls.fi |