Första sidan
   
 
 
 
 






 
   
   
   
 

Fru Runeberg

Det nygifta paret hade det knapert till en början, Runebergs inkomster var små och tidvis sporadiska. Under denna tid, liksom även senare i Borgå, skötte Fredrika Runeberg familjens ekonomi och ansvarade för det växande hushållet. Uppgifter om vad som införskaffades i den Runebergska familjen kan hittas i Fredrika Runebergs hushållsböcker.

Sällskapslivet i Helsingfors var livligt och männen från den akademiska umgängeskretsen samlades hemma hos varandra. ”Lördagssällskapets” medlemmar tog ofta sina fruar och systrar med i umgänget. Damerna i sällskapets krets samlades för det mesta åtskilda från männen, men ibland umgicks både damer och herrar tillsammans. Sällskapet samlades gärna hos Runebergs, vilket ställde krav på Fredrikas Runebergs förmåga att bjuda på mycket till minsta möjliga pris. Hon ordnade med mat och dryck för Runebergs gäster och fungerade som värdinna för damerna. Hon skriver själv i sina biografiska anteckningar att det var hennes lyckligaste tid.

Hustrurollen utförde hon perfekt, det Runebergska hemmet blev känt för sin gästfrihet och under ekonomiskt svåra tider var hon känd för att kunna inreda hemmet med egenhändigt dekorerade tapeter och stolar beklädda med tyg från någon gammal klänning.

Fredrika Runeberg bistod sin make med redaktionsarbetet för den nygrundade tidningen Helsingfors Morgonblad 1832–1837. Hon läste korrektur, översatte utländska artiklar och publicerade flera egna artiklar och prosastycken, alltid under pseudonym. På så sätt kunde hon bidra till att dryga ut kassan i det Runebergska hemmet. Hennes kunskaper i moderna språk var mycket goda och hon kunde läsa högt ur en fransk, tysk eller engelsk bok och simultantolka texten till svenska.

Livet i Borgå

Flyttningen till småstaden Borgå 1837 innebar en social isolering för Fredrika Runeberg, som funnit mycket stimulans i umgänget med den akademiska eliten i Helsingfors. Hennes tilltagande dövhet och omsorgen om den växande familjen bidrog till isoleringen. Medan Runeberg ganska snabbt anpassade sig till det nya umgänget i staden, hade hon betydligt svårare att hitta nya vänner med mer intellektuella intressen. I Helsingfors hade hon sin syster och flera väninnor med vilka hon kunde diskutera konst och litteratur, men i Borgå fanns det få damer med sådana intressen. I stället umgicks hon med lektorernas fruar, som ägnade mycket tid åt hushåll och välgörenhet.

I början av 1850-talet började hon anteckna recept och hushållsrön i en liten bok som innehåller såväl recept på bakverk (bl.a. Runebergs bakelse), maträtter och inläggningar som råd för annat som behövdes i hushållet såsom garnfärger, lim, såpa, frosskurer m.m. På Fredrika Runebergs tid tillverkade man även olika slag av tvätt- och polermedel hemma. Receptboken utgavs i tryckt form år 2003.

Fredrika Runeberg blev även känd för sina praktfulla krukväxter. Rosor var hennes specialitet.


Anvisning för tillverkning av färg för garn ur Fredrika Runebergs hushållsbok
(större bild)
Fredrika Runebergs receptbok


J.L. och Fredrika Runeberg med umgängesvänner i Borgå 1846. Fotografiet (dagerrotyp) är taget av Joseph Desarnod. (större bild)

 

Upp